2010-12-10

Gripen NG - Till varje pris?!

Av Johan Tunberger, ledamot avdelning VI

Det svenska militär-industriella komplexet är i full färd med att bädda för beslut om att starta utvecklingen av en Super-JAS — eller Gripen/NG (New Generation). En tänkbar affär med Brasilien är nyckelkomponenten i detta spel. I bakgrunden skymtar även Indien.

Super-JAS finns redan som en s k demonstrator som verkligen flyger. Huruvida det skall betecknas som ett nytt plan eller som en radikalt genomgripande modifiering kan diskuteras. I alla händelser är det frågan om ny radar, ny avionik, fler balklägen för vapen, 40 procent större interna bränsletankar m m. Detta även om utsidan är sig ganska lik.

Det finns problem om Super-JAS skall exporteras. I nuvarande version (JAS C/D) är radarn en svaghet, bl a på grund av planets litenhet som inte medger en stor, rörlig antenn. NG-versionen är tänkt att ha en radar med fast, elektroniskt styrd, antenn. Tänkbara leverantörer finns i USA och Frankrike. Dessa länder konkurrerar direkt med Gripen på exportmarknaden. Det är knappast förvånande att de inte vill göra det svenska planet mer konkurrenskraftigt genom att släppa spetsteknologi till SAAB.

Ett inte mindre problem är att köparländer rimligen tänker långsiktigt. Ett flygplansköp innebär att köparlandet binder upp sig för support ca 40 år framåt. Så länge lever ett stridsflygplanssystem, men det kräver kontinuerligt underhåll och kontinuerliga uppdateringar.

Hur ser potentiella köpare på Sverige i detta avseende? Landet har 9 miljoner innevånare, är visserligen rikt men med en stadigt krympande försvarsbudget och en försvarsmakt med permanenta, allt svårare strukturella problem. Vad innebär det exempelvis om det nya, anställda, personalförsörjningssystemet kommer att kosta 1 – 1,5 miljarder mer om året som FOI förutspått?

Vid ett möte i Kungl. Krigsvetenskapsakademien härförleden talade JAS-systemets projektledare Johan Lehander. Det var ett mycket intressant anförande. Bl a sa han att SAAB behöver en industriell partner – brasilianska Embraer som utvecklar och tillverkar ytterst kompetenta, ”mellanstora” passagerarplan — var en önskekandidat.
Inte mindre intressant var hans ståndpunkt att export kräver ett ”moder-” — d v s svenskt — flygvapen av en inte obetydlig storlek. Han mer än antydde att det svenska flygvapnet av idag är för litet.

Detta är intressant. I den svenska offerten till Norge ingick att det svenska flygvapnet skulle beställa ett tiotal plan i samma version som offererades Norge. Har Johan Lehander rätt, innebär det att det svenska flygvapnet borde ombeväpnas helt med Super-JAS — och helst växa — för att ha en chans att få Brasilienordern. Nu talar vi om pengar, stora pengar.

Vad händer om Brasilien inte blir av? Fortsätter projektet i alla fall i hopp om nya exportaffärer — ungefär som den spelberoende spelaren som satsar sin sista tusenlapp? Allan Widman har beräknat kostnaden till 40-50 miljarder. Johan Lehander sa att det ”låter högt”.

I alla händelser skulle det hjälpa om Sverige hade en seriös försvarspolitik.
I ett mer övergripande perspektiv är det intressant att notera att JAS-diskussionen ofta ensidigt koncentreras på själva ”hojen”, d v s flygplanet Det skall sägas att ”hojen” har många förtjänster, men viktigare är hela systemet.

Det är bara att konstatera JAS ätit ut flygvapnets operativa förmåga på ett anmärkningsvärt sätt. Än i denna dag hade vi kunnat köra med Viggen i JA- respektive AJS-version. Det hade gjort det möjligt att upprätthålla rimlig numerär, ett omfattande utspritt bassystem, ge våra flygförare nöjaktig flygtid och flygplanen tillräcklig beväpning. För att inte tala om nedmonteringen av STRIL-systemet som JAS och diverse teknologisvärmare framtvingat. Vi hade kunnat ha ett operativt starkare flygvapen än det vi har idag.

Det oupphörligt påbyggda JAS-systemet har inneburit att vi ständigt får re-integrera vapensystem, tidvis står utan stridsledningslänk etc etc. Allt för att vara perfekta i en ständigt undflyende framtid.

Ett exempel är den utveckling som pågår av en spaningskapsel till JAS. Tjeckien m fl köpte en från hyllan till sina JAS-plan. Den fungerar idag!